APD-plan: vad den ska innehålla
Uppdaterad 2026-09-20 · läsetid ca 7 minuter
På den här sidan
Vad en APD-plan är
APD står för arbetsplatsdisposition. Planen är en ritning över byggarbetsplatsen som visar hur ytan är organiserad: var bodarna står, var infarten är, var kranen står och hur långt den svänger, var materialet läggs upp, var containrarna står och hur man tar sig ut om något händer.
Den som normalt upprättar den är Bas-U — byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet. Planen sätts upp i boden, vid infarten och skickas till underentreprenörer, och den är ofta det första en ny person på arbetsplatsen får se.
Poängen är samordning. En APD-plan löser frågor som annars löses på plats med någon som står i vägen: var lossar lastbilen, och krockar det med gångstråket? Står gasolskåpet för nära heta arbeten? Kommer räddningstjänsten fram till uppställningsplatsen?
Vad regelverket säger
Det finns inga formkrav på en APD-plan. Det finns ingen standard att följa, inget föreskrivet symbolspråk, ingen granskning och ingen besiktning.
Planen nämns i ett allmänt råd till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete: Bas-U ska hålla byggarbetsplatsen i god ordning, och placeringen av upplagsplatser, störttrummor, containrar och sopbehållare kan framgå av en APD-plan. Ordet är "kan", inte "ska".
Det betyder två saker. Det första är befriande: du kan inte göra fel på formen. Det andra är besvärligare: eftersom regelverket inte ger någon vägledning är det praxis och beställarens krav som styr. Flera stora byggherrar och kommuner har egna mallar med egna krav på innehållet.
Fråga därför alltid din beställare om de har en mall innan du börjar rita. Det är den enda kravlista som finns.
Skyltar är en annan sak. Ska en skylt sättas upp på arbetsplatsen ska den följa Arbetsmiljöverkets regler om skyltar och signaler — form och färg är bestämda: förbud är rund med rött band, varning är gul triangel, påbud är blå rund, räddning är grön och brandredskap röda.
Vad planen brukar innehålla
Följande är vedertaget innehåll. Ingen del är obligatorisk i lagens mening, men en plan som saknar flera av dem brukar få frågor.
Etablering
Bodar med funktion utsatt — kontor, manskap, omklädning, matsal, torkrum, toalett. Bodtrappor, förråd och mötesrum. Parkering för personal och besökare.
Transport och logistik
Infart och utfart, gärna åtskilda. Transportvägar för fordon med körriktning, vändplats, lossningsplats och uppställning för leveransfordon. Gångstråk för personal som inte korsar transportvägen mer än nödvändigt. Hjultvätt om det behövs.
Lyft
Kranens plats och svängradie i meter, uppställningsplats med uppgift om stödbensbelastning, bygghiss och materialhiss, samt riskzoner för lyft. Kranzonen är det som oftast ger diskussion, eftersom den sällan stannar inom tomtgränsen.
Upplag
Material, armering, prefab, trä, jordmassor och snö. Gasol och kemikalier med avstånd till heta arbeten.
Avspärrning och skydd
Byggstängsel, grindar, vändkors eller annan inpassering, skyddsräcken, fallskydd vid schakt, gångbryggor och tak över gångbana där tredje man passerar.
Brand och utrymning
Brandsläckare och brandposter, larmknappar, utrymningsvägar, återsamlingsplats, angreppsväg för räddningstjänsten och uppställningsplats för räddningsfordon. Plats för heta arbeten. Tillfälliga brandcellsgränser.
Första hjälpen
Första hjälpen-station, hjärtstartare, ögonspolning och nöddusch där det behövs, och var man möter ambulansen.
El, vatten och installationer
Byggström med huvudcentral, elcentraler, belysningsmaster, vattenpost, avloppsanslutning — och markförlagda ledningar, som är det som gör schaktningsarbeten dyra när de inte finns på planen.
Ritningshuvud
Projekt, adress, beställare, Bas-U med organisationsnummer, platschef med telefonnummer, larmnummer och vad som ska uppges vid larm, skede, revisionsnummer och datum. Dessutom skala, format, norrpil, skalstock och teckenförklaring.
Checklista före utskrift
- Har beställaren en egen mall? Är den i så fall följd?
- Stämmer ritningshuvudet — rätt platschef, rätt telefonnummer, rätt datum?
- Står det vad som ska uppges vid larm, så att den som ringer 112 kan läsa innantill?
- Går utrymningsvägen till återsamlingsplatsen utan att korsa transportvägen?
- Kommer räddningstjänsten fram, och får fordonet plats där det ska stå?
- Ligger kranens svängradie där den faktiskt ligger, även utanför tomtgränsen?
- Är gasol och brandfarlig vara placerade med avstånd till heta arbeten?
- Finns infart, utfart och gångstråk med, och är körriktningen utsatt?
- Är skalan läsbar i det format planen ska sättas upp i?
- Är revisionsnumret uppräknat sedan förra versionen?
Symbolerna
Det finns inget föreskrivet symbolspråk för APD-planer. Det som räknas är att planen går att läsa: tydliga former, få färger och en teckenförklaring som bara tar upp de symboler som faktiskt används.
Se hela biblioteket med drygt 150 symboler
Skala och format
Tre skalor täcker nästan alla arbetsplatser. Välj den minsta som får plats — ju större skala, desto mer syns.
| Skala | A3 täcker | A2 täcker | A1 täcker | Passar |
|---|---|---|---|---|
| 1:200 | ca 61 × 56 m | ca 89 × 80 m | ca 131 × 114 m | Enstaka hus, trång tomt i stad |
| 1:400 | ca 122 × 112 m | ca 178 × 160 m | ca 262 × 228 m | Vanligt flerbostadshus med etablering |
| 1:500 | ca 152 × 140 m | ca 223 × 200 m | ca 328 × 285 m | Större anläggning, flera etapper |
A3 räcker för det mesta och går att skriva ut på en vanlig kontorsskrivare. A1 är det format som sätts upp i boden.
En sak att kontrollera: skriv ut i verklig storlek, inte "anpassa till sidan". Annars stämmer inte skalan i ritningshuvudet. Skalstocken följer däremot alltid med ritningen, så den går att mäta efter oavsett hur utskriften gjorts.
Revidering
En APD-plan är färskvara. Den ändras när etableringen flyttas, när kranen rivs, när etapp två börjar och när infarten byter plats. Därför hör revisionsnummer och datum till ritningshuvudet, och därför är den vanligaste bristen inte en felritad plan utan en gammal.
Sätt en rutin: gå igenom planen vid varje skedesbyte och vid varje skyddsrond där något på marken har flyttats.
Vanliga frågor
Är en APD-plan lagkrav?
Nej. Den nämns i ett allmänt råd, inte i en bindande föreskrift. Däremot har Bas-U ett ansvar för ordningen på arbetsplatsen, och en APD-plan är det vedertagna sättet att visa hur den ordningen ser ut. Många beställare kräver den i kontraktet.
Vem ska skriva under?
Det finns inget krav på underskrift. Däremot ska det framgå vem som har upprättat planen och när — det är vad fälten "Upprättad av" och "Datum" är till för.
Är APD-planen samma sak som arbetsmiljöplanen?
Nej. Arbetsmiljöplanen är ett dokument med rutiner och riskbedömningar. APD-planen är en ritning. De hänger ihop — planen visar ofta det arbetsmiljöplanen beskriver — men de är två handlingar.
Räcker en skiss på ett papper?
Formellt finns inget som hindrar det. I praktiken faller en handritad skiss på två saker: den går inte att revidera, och den går inte att mäta i. En plan i skala svarar på frågan "får lastbilen plats?" utan att någon behöver gå ut med måttband.